Lön för mödan

Hur gick det med odlarmödan i år?

Blandat skulle jag vilja påstå, men ganska bra till slut.

Det började med att jag ställde ut alla mina ståtliga Pelargonior på den inbyggda altanen för att de skulle få mera ljus. Där har jag många fönster men ingen värme, så ett par frostnättar slog påpassligt till och tog död på dem allihop. Det var flera års fröjd för ögat som gick för-lorad. Man kan tappa sugen för mindre.

Grönsakslandet hade jag rensat och förberett lite sådd i. Det skulle bli ärtor, bönor, mangold, rödbetor, morötter, majrovor, squash och lök. Bärbuskarna fick en extra giva med naturgödsel. Jag strödde till och med lite aska runt basen.

Några självsådda blommor fick stå kvar. Det var liljor och vallmo. Med CD-skivor hoppades jag skrämma bort kråkor, skator och annat otyg.

Av majrovor och squash har inte synts ett spår. Det var kanske dåliga frön. I stället lyckades jag med kålrabbi för första gången. Övriga grönsaker växte bra och har berikat mina mål-tider. En hel del ärtor, bönor och bär har jag fryst in. Den gula löken tog jag upp precis innan skyfallen ställde sig på kö. Löken kommer att räcka länge.

Numera har jag långa plankor nedgrävda i kanterna och det håller gräset borta. I år blev det av att slå ned några långa stolpar och spika upp ribbor på tvären utmed bärbuskarna. Det blev jättebra för de tungt hängande grenarna med svarta vinbär och björnbär.

I fjol la jag gammal tjärpapp och trätrall utmed den ena kanten för att svälta ut gräset. Nu verkar det ha fått avsedd effekt. Om orken står mig bi, ska jag kärra ut kompost där. På det sättet ska jag utöka med ytterligare ett par kvadratmeter fin jord att odla i.

Tänka sig! Jag planerar redan för nästa års odling.

Sådd på gång

Här är den nu - min fina Gulltörel

Den vilade snällt hela veckan medan det var kallt och slog ut när jag kom helgen efteråt.

Efter ytterligare en vecka har det blivit så här fint kring min damm. Se hur Gulltöreln ståtar på andra sidan. Nu dröjer det inte länge förrän man får gå fram till kanten för att se vattnet. Hostorna och dekorativt gräs brukar växa upp och rama in dammen väldigt väl.

Det blev ett par bråda dagar att arbeta vidare med trädgårdslandet.

Löken hade jag satt tidigare och skyddat med fiberduk. Det var tur det, för där hade varit flera minus-grader under nätterna.
Sedan satte jag faktiskt några potatisar, fastän jag inte hade tänkt det. Majrovor, kålrot, röd-betor, morötter och mangold har jag sått nu. En rad med bondbönor är också nedpetade i jorden. Ärtor av olika slag väntar jag med tills det blivit lite varmare.

Visst vore det gott med squash, gurka, fänkål m m också. Nu är det flera år sedan jag hade majs. Den växte jättebra här. Tyvärr ryms inte allt jag vill ha i ett så här litet land. Det får alltså bli olika grönsaker och rotfrukter olika år. När ogräset tar fart, brukar jag vara ganska nöjd med att landet inte är större än så här.

Nyttig terapi

Den här sommaren har jag insett hur viktigt ett grönsaksland är som terapi. Det berodde bl a på att jag fick mycket senare semester än vanligt.

På kvällar och helger prioriterade jag skötseln av mitt lilla grön-saksland, rensade ogräs och tog en smakbit av primörerna. Det var så avslappnande och höll förvänt-ningarna uppe på fina skördar längre fram.


Då glömde jag allt annat för några timmar, andades frisk luft, hörde fågelkvitter och vindens sus i träden. Mina rörelser blev mer stillsamma och jag kände ingen stress alls.

Vänner och bekanta har undrat hur jag får så mycket grönsaker i mitt lilla land. Det knepet avslöjar jag gärna. Jag sår bara lite i korta rader av många olika sorter. På det sättet är det nästan alltid något ätbart att plocka. Dessutom hinner jag äta upp det mesta medan det är färskt och får inga bekymmer med förvaring av stora skördar.