Min tid

Fredag den 9 mars 2012  Kombinerad födelsedag och sista arbetsdagen

Det blev ett jättefint kalas med mycket gott till kaffet, många tal, kramar och presenter på jobbet. Det var knappt jag orkade bära hem alla blommor och paket alldeles själv.

Nu kommer en tid som du själv kan planera

Den är alldeles fri. Vad kan man önska sig mera.

Tänk hur mycket av den tiden du kan ägna vid din stuga.

Det är en stor och viktig kvalité, som heter duga.

Kanske fylls den med en och annan dans

och det är kul tycker Lillan och viftar på sin svans.

Med ett smycke som minne, önskar vi att du nu kan

fullborda allt du förut ville göra, men inte hann.

                                         (Diktat av en arbetskamrat)

Nu har jag minsann lurat Reinfeldt på flera extra arbetsår. När han började sina antydningar om att höja pensionsåldern, bestämde jag mig kvickt för att sluta fortast möjligt. Som 61-åring är jag helt redo att "fylla min tid av egna val, få tid att tänka och bara få vara", som en av mina arbetskamrater uttryckte det, eller "gå i passion".

Det känns härligt att få så fina ord på vägen.

Livslängd och pension

Statistik är intressant

Jag har funderat lite på det där med arbetsliv, livslängd och pensionsålder. När pension infördes i Sverige sattes pensionsåldern till 67 fastän medellivslängden bara var 60 år då.

Mamma, morfar och
morfars mor med mig i knät
när hon fyllde 65 år.

När jag var liten infördes ATP och den allmänna pensionåldern bestämdes till 65 år. Sedan har man märkt att folk gått i pension vid väldigt olika ålder. Det tycks ha varit olika inom olika branscher. Nu har vi valfri pensionsålder på 61 - 67 år.

År 1960 var medellivslängden 71 år för män och 75 år för kvinnor. Nu är den 80 år för män och 84 för kvinnor. Det beräknas dröja nästan 20 år till innan medellivslängden ökar med ytterligare ett år. Man tror att männens medellivslängd ökar lite mer än kvinnornas. 

Morfars mor fyllde 65 år när det här fotot togs. Hon levde till 73 års ålder och morfar blev 76 år. Mamma fyllde 80 år nyligen. Med tanke på hur arbetsamt de haft, känns det bra att de hann få vara pensionärer och ta de lugnare, ägna sig åt hobbies och förverkliga några drömmar som de haft.

Nog undrar jag om folk verkligen blir så väldigt många år äldre nu för tiden, än gamla människor blev förr. Kan det möjligen vara så att barndödligheten har minskat? Det hoppas jag verkligen. Många skyddsåtgärder bör ha givit effekt, så att färre unga människor förolyckas på farliga arbetsplatser och i trafiken. Det bör ha ökat medellivslängden.

Om någon absolut vill arbeta efter 67 års ålder, kanske de bör få göra det. Om det går, beror väl på om någon arbetsgivare vill ha gamla och ganska trötta människor bland sina unga, hungriga och energiska ungdomar. Lite "nytänk" ska väl till då...

Själv hoppas jag få uppleva ungefär detsamma som mina närmaste släktingar, nämligen få ta det lugnare, ägna mig åt hobbies och förverkliga några drömmar som jag har.

För mycket

Är det inte lite för mycket ibland? Det tycker då jag.

Räkningar ska naturligtvis betalas. Stanna upp vid el-räkningarna och skäms för att inte ha valt. Vadå valt? Jag har minsann valt annat elbolag för flera år sedan och tänker inte byta till fast pris nu, när det rörliga priset är skyhögt. Det bör man väl göra när priset är lågt? Och så är det bokklubben som erbjuder en ganska tråkig bok. Bäst att gå in på klubbens hemsida och avboka den i tid.

Sedan är det brev från bostadsrättsföreningen om planerad fasadrenovering. ”Gå in på vår hemsida, granska de tävlande förslagen och rösta”. Det tog en hel kväll. Några dagar senare kommer brev om ny portkod. Jag som inte har lärt mig den förra utantill än. Strax därefter ska tvättstugan byggas om. ”Hämta bokningsnyckeln senast på söndag”, lyder ordern. Exakt var man ska tvätta under ombyggnadstiden förstår jag inte riktigt. Får väl ut och promenera en sväng tills jag hittar en barack längre bort någonstans.

Masthugget från ovan

Skatteverket skickar också brev. Besked om mitt lägenhetsnummer önskas. ”Gå in på

hemsidan och registrera ditt fyrsiffriga nummer.” Jag störtar ut i trappuppgången och kollar mitt nummer på dörren. Där står samma gamla tresiffriga nummer som det alltid har gjort. Jag ger upp! Två dagar senare kommer brev från bostadsrättsföreningen om att vi har fått nya lägenhetsnummer bestående av fyra siffror. Det blev ett helt nytt nummer utan likhet med det gamla.

Stora kuvert i orange färg har jag fått under många år. För en gångs skull öppnar jag det senaste och blev inte glad nu heller. Den uppskattade månadsutbetalningen kan väl ingen normal människa leva på? Dessutom är det nog bara ett uppskattat grundbelopp hoppas jag. Det tillkommer ett och annat, har jag hört.

Kan det ha något att göra med ett brev från Skandia om ålderspension från försäkring? Inte visste jag att jag hade en försäkring där. Läser och läser för att försöka förstå vad jag ska svara på egentligen. Utbetalnings-sätt, familjepension, inkomstskatt? Jag förstår inte de olika alternativen man ska välja mellan.

Efter att ha ringt och tryckt på otaliga ettor, treor, fyrkant, etta igen och stjärna under ett par minuter får jag veta att jag är nummer 14 i kön. Envis som bara jag kan vara ibland, sitter jag kvar och väntar. Det tog väl en kvart till tjugo minuter ungefär tills en vänlig tjej svarade. När hon hade förstått att jag inte är i närheten av någon pensionering på länge, kom vi överens om att jag inte behövde fylla i annat än ett förmodat pensionsår. Inte ens jag vet när det kan bli möjligt nämligen.

En kväll när det inte är något brev av det krångliga slaget att slita med, slår jag mig ned i soffan och tar del av senaste nytt på TV. Det är i stort sett bara blänkare om lite av varje, som avslutas med att man kan se fortsättningen och ett fylligare reportage på svt play eller nåt. Det var ju tråkigt att det inte fick plats under sändningstid, tänker jag. Men köra lite kling och klang med röriga bilder och reklam om ett program som ska komma nästa vecka, det har man utrymme för. 

 

Det kanske är läge att dra nåt gammalt över sig.