Min tid

Fredag den 9 mars 2012  Kombinerad födelsedag och sista arbetsdagen

Det blev ett jättefint kalas med mycket gott till kaffet, många tal, kramar och presenter på jobbet. Det var knappt jag orkade bära hem alla blommor och paket alldeles själv.

Nu kommer en tid som du själv kan planera

Den är alldeles fri. Vad kan man önska sig mera.

Tänk hur mycket av den tiden du kan ägna vid din stuga.

Det är en stor och viktig kvalité, som heter duga.

Kanske fylls den med en och annan dans

och det är kul tycker Lillan och viftar på sin svans.

Med ett smycke som minne, önskar vi att du nu kan

fullborda allt du förut ville göra, men inte hann.

                                         (Diktat av en arbetskamrat)

Nu har jag minsann lurat Reinfeldt på flera extra arbetsår. När han började sina antydningar om att höja pensionsåldern, bestämde jag mig kvickt för att sluta fortast möjligt. Som 61-åring är jag helt redo att "fylla min tid av egna val, få tid att tänka och bara få vara", som en av mina arbetskamrater uttryckte det, eller "gå i passion".

Det känns härligt att få så fina ord på vägen.

Storvilt på tomten

Inte skulle det ha hjälpt att ha kameran i ett snöre hängande kring halsen - inte ens att ha den i handen tror jag. Händelsen var så oväntad att jag satt alldeles perplex. Men nog skulle jag ha velat fånga detta storvilt på bild.

Jag satt djupt försjunken i en tjock roman av Maeve Binchy, när det hördes ett tungt klampade, som av en häst. Djuret närmade sig förvånansvärt snabbt och plötsligt kom det precis bakom buskaget där jag satt. Fram kom en älg stormande runt husknuten. Den girade smidigt förbi hus, buskar, träd och blomrabatter och sprang bort över ängen.

Då först kom jag på fötter och sprang i den riktning älgen kommit ifrån. Som tur var fick jag se tre kvinnor stå en bit längre bort och skratta. Hade de sett älgen? Javisst, det var därför de skrattade. Det hade sett så lustigt ut. Mitt utsatta läge tycktes de inte inse. Jag satt precis intill de buskar som älgen lyckades runda, förklarade jag. Jag kunde ha blivit ihjäl-trampad! De fattade fortfarande inte. Jag gav upp. Men jag hade i alla fall tre vittnen på att en älg sprungit in på min tomt.





Först måste älgen ha hoppat över den höga häcken mot vägen, för att komma in på den här smala passagen mellan min stuga och häcken mot grannen. Se så smalt det är mellan buskaget och husknuten.

Inte kan det ha varit lätt för älgen att gira runt äppelträdet och samtigt huka under grenarna. Sedan rundade den min blomrabatt och sprang ut över ängen och bort efter vägen.

Det blev tydliga avtryck i gräsmattan, så man kan se precis var älgen sprungit. I övrigt finns inga skador, inte minsta lilla kvist eller blomma har brutits. Tänk att ett så stort djur kan vara så smidigt!

Där bakom buskarna satt jag.

Det är en trivsam plats med fin utsikt mot dammen med alla blommor framför och bakom. Varje dag slår två eller tre näckrosor ut också.



Penséer m fl

Nu kan jag visa hur krukan med årets Penséer blev. Knallgula och varmt röda. Det är fint vid trappan som ett välkommen till sommarsäsongen. Något mer har jag inte satt i kruka än.

Den sibiriska Scillan blommar i knallblått på gräsmattan kring en död trädstam som kläs in av Kaprifol så småningom. Lungörten blommar i blått och rosa under äppelträdet.

Sedan måste man bara ta några kort på en del blommor som slår ut nu i början. Den gula Kabbelekan i dammen och fräscha Vitsippor visade jag i mitt förra inlägg.

Den här violetta tuvan fick jag av en granne härom året. Det måste väl vara en viva av något slag. Den har stått så här fin ett par veckor nu.

En och annan blomma sticker upp bland Bergenians kraftiga, gröna blad. Sedan tror jag att Gulltöreln är beredd att slå ut när som helst.

Det blev kallt på söndag kväll, så jag hoppas att den väntar lite. Det ska bli varmare igen till helgen säger meteorologerna.

Jag längtar redan.

Vårbruk

Nu finns det hur mycket som helst att göra i koloniträdgården. Som tur var, fick vi soligt
och fint väder den här helgen också. Jag röjde bort mer ris ur rabatterna och klippte ett par häckar. Särskilt häcken ut mot vägen behövde ansas från alla grenar som vuxit rakt ut åt sidorna. Jag hann också med den extra trevliga uppgiften - att plantera något lite.

Penséerna är inköpta och planterade i kruka vid trappan.
Det är min signal till alla att jag
har börjat åka ut till stugan.

Visserligen har det blivit modernt med små penséer i år, men jag lyckades hitta den gamla vanliga, stora modellen i färgerna gult och någonting mörkt.

Förhoppningsvis ska de bli så här fina när de slår ut.




Jag piffade till rabatten vid stugans södra sida också. Den väggen har fått ny panel, som jag målade förra sommaren. De låga blommorna klarade sig bra trots byggställningar och stegar, men av den gamla Clematisen har inte synts ett spår. Nu var det dags att plantera en ny.

Jag hittade en fin Clematis Madame le Coultré på Hornbach.

Den ska kunna bli tre, fyra meter hög och blomningen ska pågå under tre månader enligt etiketten.

Blommorna ska bli stora och vita med lite gult fluff i mitten. Det är precis min dröm.

Med en stor portion tur kanske den blir nästan lika vacker som på det här fotot, åtminstone om några år.  




Det verkar kanske som om jag arbetat mycket hela helgen, men jag satt minsann helt stilla i solstolen och bara njöt långa stunder. Man måste ju få njuta av arbetsinsatsen och se hur fint det blir allt eftersom. 
  

Kolonin vaknar

Vi har fått vatten!
Alla åker ut till kolonin för att övervaka påsläppet av vatten. Det gäller att vrida huvudkranen rätt och ha täta vattenledningar inför årets påsläpp av vatten. Man är alltid lite rädd att något ska ha frusit sönder under vintern.

Är allt som det ska, börjar det klucka härligt i rören och inget droppar på fel ställe. Nu kan man sätta på stora vattengrytan och värma vatten till disk, använda toaletten och tvätta sig ren efter djupdykning i rabatterna.

Det var strålande sol, så jag firade med nybryggt kaffe i bästa solstolen.

Utsikten var lika tråkig som vanligt så här års - kvistar, löv och vissna blommor sedan i fjol.


Det här är ett ståtligt gräs, som brukar se väldigt dekorativt ut i kanten av min damm. De vissna bladen runt om, har varit vackra Funkior (Hosta).


I bakgrunden skymtar min Schersmin-buske och kala träd.


Det är bara att hämta sekatören.
Nu ska stänglarna klippas av och
samlas ihop. Det blir snabbt trångt
i komposten.  


Kroppen är ovan vid alla rörelser. Ryggen känns klen och det tänjer konstigt på baksidan av låren. Högra handen blir trött av allt klipp med sekatören. Borde nog smörja upp den lite.

Jag tar rast och går runt till andra sidan av huset. Har man sett! Där är några blommande krokusar!
Det är inte så märk-värdigt egentligen, men jag blir glad.

Nu gäller det att inte överanstränga sig första dagen. Jag är nöjd med min insats och packar ihop.

På väg till skogen stannar jag upp en stund. I den här sluttningen ska det komma vitsippor.
Än dröjer det nog ett tag.

Kanske att jag ser en liten, liten blåsippa bland löven. Synvilla eller önskedröm?

Inte tid att stå och filosofera mera.
Skynda längst stigen genom skogen.
Bussen väntar inte.

Det tar bara en kvart till busshåll-platsen. Jag hinner ändå njuta. Nog
är det bra härligt att våren kommit!

Nu ska jag köpa fröer och ny jord. Penséer bli vackert i en kruka vid trappan och ...

Ja planerna bara väller fram.

Julbad

Ibland måste man komma till skott. Många håller säkert på med adventspynt idag. Jag tar bara fram ett par ljusstakar till första advent. Min novemberkaktus blommar redan fint och julkaktusen verkar ha små blomknoppar på gång. Det räcker bra just nu.

Sedan vi fått vinter kan det vara roligt att ta upp släktforskningen igen under mörka vinter-kvällar. Därför beställde jag ett abonnemang hos SVAR (Riksarkivets Svensk arkivinforma-tion) för att kunna läsa kyrkböcker m m via internet. Då måste skrivaren vara tip top också eftersom den kan behövas en hel del. Den fungerar bra, men tonern är nästan slut.

Som kund hos Inkjet får jag påminnelser ibland. Nu hade jag precis fått ett mail därifrån med lockande erbjudande om gratis spa-paket.

Det passar väl bra med lite lyx till julbadet?

Under hösten tänkte jag att det skulle vara skönt med en ny mysdress när man kommer in från kylan. Lidl hade annonserat om sådana inför torsdagen så jag skyndade dit efter jobbet. Det fanns faktiskt tre dressar kvar. Två hade flott, svart byxa och det passar tyvärr inte så bra ihop med kelsjuk katt. Den tredje var lyckligtvis grå, så den fick det bli. Nu sitter jag här och myser för fullt i den.