Spinnel-Anna och 'n Stark-Nils Petter

Att sammanställa morfars släkt från Västerbotten borde vara enkelt.
Han kom ju från Spinnel-Anna-släkten, som redan var utforskad. Snart upptäckte jag att hans anor på mödernet var från 'n Stark-Nils Petter Johansson, en lika väl utforskad släkt.

Det var väl bara att läsa innantill i släktböckerna?

Ingenting kunde vara mer fel.

Oäkta

Redan då jag skulle notera ursprunget till morfars namn, törnade jag på samma problem som i mormors släkt. Där var också en okänd far. Dessa "oäkta" barn förekom ofta i slutet av 1800-talet, då ogifta kvinnor hade laglig rätt att anteckna "barnet som sitt" och inte behövde uppge namn på barnafadern. Det fanns inga möjligheter till spekulationer så där slutade den grenen.

Intressanta kvinnoöden

Det visade sig att tidigare släktforskare hoppat över varje liten detalj om flera kvinnor i släkten. Jag hittade ett par tvillingsystrar, som hade otur med män. Nästan samtidigt fick de två barn vardera. Den ena kvinnan var förlovad, men blev övergiven. Fästmannen smet sin kos helt enkelt. Den andra blev gift med en man, som kom långt bortifrån. I släktboken står att han var kopparslagare. Det var han inte alls, bara född i Kopparbergs län. Det är skillnad. Man måste läsa noga i kyrkböckerna!

En annan kvinna saknade ursprung helt och hållet. Jag tragglade mig bakåt från vigseln år 1887 via sex, sju pigtjänster tills jag hittade mamman i Lycksele socken. Hon var en ogift kvinna som födde upp tre barn helt ensam såvitt jag kan se. Nog var det starkt av en ensam kvinna att reda sig med tre barn i slutet av 1800-talet.

Ytterligare en kvinna född 1822 saknar ursprung i släktboken. Hur det kan komma sig förstår jag inte, för jag hittade hennes anor ganska lätt. Bland dem fanns män som dött i Finland år 1740 respektive 1742. Därför misstänker jag att de stupade i krig. Det hoppas jag kunna undersöka närmare.

Soldatforskning

På flera ställen i släktträdet ser jag namn som avviker från de vanliga Andersson, Jonsson, Nilsson och Persson. Då finns det anledning att se efter om de varit soldater och använt soldat-namnet som släktnamn. Det verkar stämma på de personer jag undersökt hittills.

Närmast i tiden är Rydman, som var soldat i Västerbottens fältjägarkår under tolv år innan han övertog hemmanet i Olofsberg. Hans far hade också varit soldat och tagit namnet Lundström. Några andra soldater i släkten var Poth, Spinnel och Brummer.

Soldatforskning känns ganska svårt. Först ska man gissa vilket regemente personen kan ha tillhört och ungefär när i tiden. Sedan gäller det att hitta generalmönsterrullor och identifiera sin soldat. Jag har lyckats några gånger och kommer att göra nya försök, särskilt när det gäller några som verkar ha stupat i krig. 

Nybyggare

Mest vanligt förekommande bland morfars anor är nybyggare och bönder. De levde under en tid och i en trakt där det fanns utrymme att bryta ny mark och idka jordbruk. Jag misstänker att jordarna var bra där vid kusten.

En annan sak att lägga märke till, är att många har omnämnts som särskilt starka och dristiga på olika sätt. Det var troligen egenskaper som behövdes för att klara av den svåra uppgiften att bryta ny mark och föda en stor familj. Både i Spinnel-Annas och Stark-Nils Petters släkter 
har flera personer blivit omskrivna för sin styrka, sitt mod och påhittighet i svåra och rent av farliga situationer. I det avseendet har även ett par kvinnor utmärkt sig. Den ena är natur-ligtvis Spinnel-Anna själv, men också Stark-Nils Petters yngsta dotter Sofia Magdalena.

Spinnel-Annas historia:  http://hem.passagen.se/storsandsjo/historia.htm



Sofia Magdalena Nilsdotter, född 1832
http://www.wigo.se/index.php/Sofia_Magdalena_Nilsdotter

En aning om anorna

Tänk hur fort en månad kan svepa förbi. Så går det när man har roligt, men det har jag inte alltid haft. Jag har släktforskat, och det kan vara mycket frusterande ibland, särskilt när jag inte hittat vissa anor eller bildväxlingarna på datorn gått långsamt.

Släktgrenen Hedblad på mormors sida behövde ett avslut.

Var kom den äldste Hedbladaren ifrån egentligen?

Johan 'Jon' Jonsson kom som masmästare från Lanhögdan, Gåsborn när han gifte sig med Christina 'Stina' Eriksdotter i Grythyttan. Lanhöjden visade sig vara en höjd vid Motjärns-hyttan i Nordmarks socken, Färnebo härad, Värmland. Det bör ha varit en ypperlig plats för att gå i lära till masmästare. I Färnebo dopbok fann jag äntligen Johans födelse 1702-02-13 med Jon Soneson från Saxån som far. Saxåhyttan är också mycket gammal (känd sedan 1540), så det fanns traditioner i yrket. Tyvärr noterades inte mödrar i socknens första födelsebok.

Jon Jonsson verkade som masmästare i Grythyttan till år 1757, då han flyttade med Stina och de två sönerna till Arboga. Där erhöll han burskap och tog sig namnet Hedblad.

Sönerna hittade jag så småningom som bruksinspektorer vid något av bruken i Hedemora. Den äldste sonen Johan blev sedan brukspatron på Stadra inom Nora bergsförsamling i Närke.

Den andre sonen Eric är min ana. Han gifte sig med en flicka på orten Maria Catharina Schröder och flyttade med familjen till Båtsta herrgård väster om Borlänge, där han drev gästgiveri vid färjeläget över Dalälven. De fick många barn, hela dussinet fullt. 

 

Maria var barnbarn till den välbärgade handelsmannen Nyberg i Hedemora och en koppar-slagarfamilj i Köping. Hennes far Casper Schröder född 1720 hade arbetat hos Lars Månsson 

Nyberg där han träffat dottern Maria Christina, som blev hans fru. De bosatte sig i Köping och Casper antogs som soldat 983 Ulf i Västmanlands regemente. Efter tio år blev han utkommen-derad till kriget i Pommern, som varade i sju år. Han kom tillbaka med hälsan i behåll, för familjen utökades med en son ett år senare. I stället dog Casper i Karlskrona året därpå 1765. Tyvärr finns ingen uppgift om varför vissa soldater miste livet just där. 

Soldatforskning i generalmönsterrullor

Vad menas med kopparslagarfamilj i Köping?

Släkterna Schröder och Schultz

Casper Schröder var son till kopparslagarmästare Stephan Schröder och hans första fru Dorotea 'Dordi' Schultz. De vigdes år 1716, så de måste ha varit födda i slutet av 1600-talet. Det finns inga noteringar om var Stephan Schröder kom ifrån eller när han fick burskap i staden. Stephan hade en gesäll Baltzar Schröder, som bör ha varit släkt. Medlemmar i familjerna Schröder och Schultz var ofta boende på samma plats och sågs som faddrar till varandras barn o dyl. Dordi dog troligen före 1733.

Dordi var dotter till Casper Schultz Påvelsson från Nyköping och hans andra hustru Anna Barck Jonsdotter. Casper Schultz flyttade till Köping ca 1670 och gifte sig med Anna år 1674. Casper levde till 1710 och Anna Barck till 1716. Casper blev omskriven på detta sätt: "Kopparslagare till yrket; bisittare i stadens rätt 1678-1683; stadskassör 1679; kämnär 1680; kyrkovärd 1684; rådman 1685, hvilket stadfästes genom landshöfdingens bref s.å.; de hospitalsfattiges före- ståndare 1689 och preses på kämnärskammaren 1694. Schultz eller »Mäster Casper», som han oftast kallas, synes, att döma af alla de förtroendeuppdrag med hvilka han hedrades, hafva varit en framstående och högt ansedd man i staden, och hvarhelst han förekommer i de gamla handlingarna får man af hans uppträdande intrycket af en allvarlig och kraftfull personlighet."

Några olika släkter Schröder och Schultz har invandrat till Sverige. Därför kan man inte 
förutsätta släktskap utifrån efternamnet. I Nyköping har det funnits en kopparslagare David Schultz, som levde till 1657. Det är väl inte alltför långsökt att gissa på släktskap i det fallet.

I brist på kyrkböcker längre tillbaka än tidigt 1700-tal, om ens det, är jag mycket nöjd med all information jag hittat om dessa släktgrenar.   

(Ett tidigare inlägg om dessa släkter: http://elnaelvin.blogspot.se/2011/01/rotter.html)