Namnändring

Från Johansson till Hedblad

Några inflyttningslängder i Grythyttan verkar inte finnas från den tid när min anfader Johan Jonsson, Jon Jansson m fl namnvarianter kom dit. Första gången han dyker upp i rullorna är när det lyste mellan ”Masmästaren Johan Johansson ifrån Longhögdan och Gåsborns förs med pig Stina Ersdotter på Heden”. Det var i oktober 1733. Då kan man anta att han var född inom Gåsborns församling och hon i Grythyttan.

Deras fäder bör ha hetat Johan respektive Eric eftersom efternamnen alltid följde faderns förnamn på den tiden, men de männen nämns inte någonstans. Ett par äldre kvinnor däremot dyker upp i hushållet, först Eric Ers enka Karin, som skulle kunna vara Christinas mor av namnet att döma. Senare finner man svärm Catharina Hansdotter från Tysslinge, men vems svärmor kan man ju inte veta säkert.

Paret fick många barn, men i husförhörsboken har bara sönerna Johan och Eric skrivits in. I födelseböckerna uppgavs familjen vara från Heden.



Bild från www.hellefors.se/kommunen



Grythyttehed eller Heden var de centrala delarna av Grythyttan. Där fanns gästgivaregård, tingsställe och flera gårdar mest tillhörande bergs-män. Grythyttan är känt långt innan Bergslagens storhetstid och numera för Carl-Jan Granqvists gästgiveri med restaurang och mysig övernatt-ning i renoverade stugor, som sägs ha varit arbetarbostäder.

Den sista anteckningen i Grythyttan är att familjen flyttat till Arboga år 1757. Där hittar man familjen med sönerna igen, men då har fadern blivit Borgare Johan Johansson Hedblad. Jag hittade flera nyinflyttade familjer där med ett extra efternamn. Namnet Hedblad är tydligen konstruerat av att paret levde och bodde på Heden i Grythyttan. Bingo igen!

Tiden i Arboga blev kort. Hustrun Stina avled i februari 1759 endast 49 år gammal och Johan i december. Där står att han blev 57 år och dog av lungsot. Då var sonen Johan 18 och Eric 16 år. Första gången jag återfann dem i vuxen ålder var vid Turbo bruk ca 14 år senare. 



Gammalt vykort från Arboga



Borgare var ursprungligen personer med burskap, dvs som hade rätt att bedriva näringsverksamhet, hantverk och handel i staden som de var verksamma i. Vilka näringar staden hade, om utrikeshandel fick bedrivas och vilka borgarna fick upphandla av, reglerades av stadsprivilegierna.

Arboga ansågs vara en betydande centralort inom Bergslagen under dess storhetstid.

Nu väntar en tuff tid för mig att söka information om vad pojkarna Hedblad gjorde de närmaste åren efter föräldrarnas bortgång. Nog hoppas jag hitta någon syster Hedblad också.

Rötter

Nu ska jag mycket kortfattat berätta hur jag hittade anfadern för den släktgren jag började undersöka förra vintern.

Mina trevande efterforskningar började med min mormor som hette Hedblad. Genom att söka uppgifter om henne, fann jag släkten ytterligare ett par generationer bakåt i Gästrikland och Hälsingland. Sedan jag nystat upp den stora familjen och dess spretiga förgreningar under 1800-talet visade det sig att den anan Nils Fredric var född 1832 i Jerna, dvs Dala-Järna. Där fanns bataljonsadjutanten Eric Otto Hedblad och släktbandet kunde säkerställas tack vare tydliga noteringar i en husförhörsbok från mitten av 1800-talet.

I en tidigare husförhörsbok hade antecknats att Eric Otto var född 1786 i Stora Tuna, men exakt var någonstans där? Först när jag hittade dödsboken, kunde jag se svaga noteringar med föräldrarnas namn och födelseorten, men tyvärr näst intill oläsligt. Där körde jag fast rejält i jakten på hans och hustrun M E Tjäders födelseorter.



Urklipp: Båtstad herrgård tecknad i ett brev av en
kringvandrande författare och publicerad i Anbytarforum

 

Jag har väl aldrig läst en massa historia om Dalarna och granskat så många gamla kartor så intensivt som då. En kväll föll min blick på orterna Båtsta och Brusbo. Skulle de spretiga bokstäverna i dödsboken möjligen kunna tolkas så?

Nu gällde det att chansa lite. Inom församlingen Amsberg fanns Inspector Eric Hedblad född 1743 med hustrun M Catharina Schröder och många barn. Det var rätt familj, men tog helt stopp där eftersom födelseort aldrig noterats. Det verkade inte heller finnas någon annan med namnet Hedblad i samma generation i Dalarna. Av kartan och historiska berättelser att döma borde det ha varit täta förbindelser inom Bergslagen på den tiden, så jag sökte i andra släkt-forskares hemsidor med anor därifrån. Då hittade jag Brukspatron Johan Hedblad på Stadra född 1741. Skulle det möjligen kunna vara en bror? Titlarna tydde väl på att de rörde sig inom samma samhällsklass? Jag mailade den värmländske släktforskaren och framkastade min hypotes. Han tyckte visst att jag hade mycket livlig fantasi, men sökte och fann min Eric född av samma föräldrar som Johan. Bingo!

Dessa pojkar Johan och Eric var dessutom de enda överlevande barnen till Masmästare Johan Johansson och Christina Eriksdotter i Grythyttan eller Jan Jansson och Stina Ersdotter, som de också kallades. Det verkar så enligt en husförhörsbok därifrån.

Men varför i allsin dar tog pojkarna efternamnet Hedblad?

Vilka anor hittade jag till kvinnorna Tjäder och Schröder?

Det kan jag berätta – en annan gång.