Frost

Nu räcker det! Vi har haft kallt länge nog nu. Termometern visar -13 grader och det är på tok för kallt. Visserligen är det mycket kallare på en massa andra ställen, men det hjälper inte. Jag fryser in i märgen.

Nu diskuterar vi om luften är fuktigare här eller om det är blåsten som förstärker känslan av kyla.

Hur det än förhåller sig med det, tar jag inte av vantarna och mixtrar med kameran nu. Det ser likadant ut i omgivningarna som det gjorde i fjol, fastän det inte kändes lika kallt då. Det här fotot tog jag förra vintern.


Solen lyser om dagarna, så inne i värmen gläds vi åt ljuset. Det har inte varit alltför vanligt med molnfri himmel över Göteborg tidigare i vinter. I morgon är det lördag och då vill jag bara kura i soffan och titta på skidtävlingar av olika slag. Hoppas det blir spännande längd-skidåkning och skidskytte.

Bredband

I mitt bostadsområde har vi fått ledningar dragna genom alla lägenheter i ett öppet bred-bandsnät. Där ska man kunna koppla in TV, dator och telefon. Jag har väntat länge för att höra om det fungerar bra och vilka fördelar det kan vara. Det har varit ganska tyst.

Flera leverantörer har skickat reklamblad och försökt locka mig att gå över till deras tjänster i detta nät. Tyvärr förstår jag inte varför man bör koppla upp sig på internet via ett vägguttag i stället för via modem. Inte behöver jag fler TV-kanaler än jag redan har heller. Ändå har jag sagt upp min gamla leverantör av telefon och bredband nu. Det beror bara på att jag hoppas att bredband och telefon ska bli lite billigare.

Det kom ett paket med små kablar och en dosa med många små uttag. En grov skiss över hur allt skulle kopplas ihop var vad jag fick. Den var inte till någon nytta alls.

Jag antog att man troligen borde ta bort allt på datorn som hade med det gamla bred-bandet att göra och kryssa för några rutor om IP-adress m m. Sedan tog jag bort modemet och alla kablar som hörde till.

Slutligen petade jag ihop alla lösa delar och pluggade in den stora nätverkskabeln i bredbandsuttaget och elkablarna i eldosan.

Sedan gällde det bara att starta - men hur?
Det tog en stund att gissa, men blev rätt till slut. Allt fungerar! Men det känns som rena rama turen. Nog hade det varit bra med en instruktion om hur man ska göra.

Värst var att dra ut alla möbler för att ta bort gamla kablar och dra nya. Det blev plötsligt nödvändigt att städa. Man måste ju passa på att torka bort damm i skrymslen och vrår, när det går att komma åt ordentligt.

Nu återstår att bli av med alla gamla dosor och kablar. Det där med sopor och återvinning har blivit så svårt. Jag vet inte var man får slänga sånt skrot.

Överraskad

Inte hade man väl trott att det skulle bli vinter nu

Folk brukar hämta lavar och mossor i skogen före jul. Nu plockade man svamp. En del gräs-mattor låg gröna och vi har sett knopp i rabatterna. Under jul och nyår vräkte regnet ner dag efter dag. Det kändes ganska trist.

Plötsligt en dag föll snö.

Så härligt med något vitt!

Snön singlade genom luften,

föll till marken och smälte.

En annan dag föll snö igen.

Den täckte marken en stund,

rent av några timmar.

Visst gör det skillnad?  

Helgen efteråt sjönk temperaturen

några grader och vi fick snö igen.

Den täckte allt i ett frostigt lager.

Träden blir så vackra då.

Det är mysigt när man känner

hur snön knarrar under skorna.

Allra bäst är att gå ut och plumsa

i snön genom en tyst skog.

Kylan håller i sig, så vi får kanske njuta av snön och ljuset ett tag till.

Det kan behövas i väntan på vårsolen.

Uppföljning

Det kom ett foto ...      

Norman Hill, Pelican Rapids Otter tail County, Minnesota, 1949

... och ett till

Norman Hill, view south





En vänlig dam i USA har skickat foton av några släktingar där och berättat lite om hur det var när hon växte upp. Inte var det några stora skillnader egentligen. Det var mycket snö och kallt vissa vintrar. Under en tid åkte barnen skidor till skolan. Det har ju jag också gjort.

Jag har bara haft kontakt med några få släktingar till dem som utvandrade för drygt hundra år sedan. De har berättat att intresset för Sverige är stort bland ättlingarna där. Därför tror jag att det slinker in en och annan läsare av min blogg just därifrån. Antal besök från utlandet toppas av USA. Besöksstatistiken ser ut så här nu:

USA, 128

Ryssland, 37

Storbritannien, 36

Norge, 36

Tyskland, 24

Finland, 18

Singapore, 18

Danmark, 9

 

Under hösten fick vi följa det lilla gänget i TV-programmet ”Allt för Sverige”, som tävlade om att få träffa sin släkt här. Så urbota dumt att tävla om en sån sak! Nog borde alla få träffa sin släkt, när de ändå var här. Annars var det trevligt att följa deras resa och höra vilka intryck de fick av olika platser och företeelser som de kom i kontakt med.

Visst vore det intressant att resa runt och se några av de platser där

förfäderna bott och följa vägar som de kan ha färdats?

Julängel

Där svävar en ängel i julekväll

över snöhöljd jord, under stjärnströdd päll.

Den svävar fram över hav och land.

Där skimrar ett sken, var den lyfter sin hand.

Merry Christmas and

a Happy New Year

   

Joyeux Noël                                                                                                                      God Jul och

et Bonne Année                                                                                                                Gott Nytt År

Frohe Weinachten und

ein Glückliches Neues Jahr

Det börjar lacka

Nu kan det inte vara många tomtenissar kvar i Norges adventskalender. Den har jag helt missat, men hinner se våra klappsnappare då och då. Den är riktigt bra så här långt . . .



Nu trängs ljus och stjärnor i alla fönster. På jobbet tänder vi ljus på borden till fikat.
Hemma törs jag inte tända några levande ljus. Tänk så illa det skulle kunna gå om Lill-rufsan sveper sin yviga svans över en ljuslåga!

Hon tar plats på köksbordet och finaste julduken.

Den har jag faktiskt varpat och vävt alldeles själv.

Lillan står för tindrandet.

Regn och rusk

"Varning för mycket höga vattenflöden i Halland och Västra Götaland" sa nyhetsuppläsaren i Rapport alldeles nyss. Det är vad vi fått höra vecka efter vecka nu. En och annan gång har jag hört frasen "klass-ett-varning" och rent av "klass-två-varning" när det väntats orkanbyar. 

När det regnar och blåser går jag inte ut med kameran. En del personer har i alla fall skickat in bilder till GöteborgsPosten. Här ses några klipp från läsarbiler i GP.

Nu klämde nyhetsreportern i med en "klass-tre-varning" för att Ätran håller på svämma över. Då blir det nog så här i trädgårdarna intill.

Mitt i stan har det flödat regn-vatten över gatorna. Det behövs stövlar för att inte bli blöt om fötterna. Med stark vind var det rent av svårt att hålla sig upprätt. Jag kände mig lätt som en fjäder då jag sveptes över torget härom dagen. Det var ren tur att jag fick tag om en stolpe att hålla mig i.

Ner till kajen bör man inte gå.

Man kan ju knappt se var kaj-

kanten övergår till bråddjupt hav.

Jag undrar hur båtar kan lägga till

eller hur många som har slitit sig.

Nog är det förunderligt att det

inte blivit fler olyckor i stan.

Suck och klagan

Vilken arbetsam höst det har varit. Därför gjorde jag nog klokt i att ta en paus från bloggen. Man kan ju inte engagera sig fullt ut i allt.

På jobbet började en hel hop nyanställda i stort sett samtidigt. Det tog på. Strax därefter fick jag en präktig höstförkylning. Det förskonades jag ifrån i fjol, så det var väl dags igen. Märk-värdigt vad det tog tid att återfå krafterna. Jag var trött länge. Det är först nu det känns som om jag orkar med som vanligt. Inför spurten fram till jul, kan det förstås behövas.

Kattstackarn hade en släng av kräksjuka tidigare i höst. Att hon hostar upp hårbollar ibland, är jag van vid, men det här var nåt annat. Det var så synd om grynet då och hon tyckte att det var sååå pinsamt. Jag måste rycka ut direkt och torka bort det där otrevliga noga, innan hon kom till ro igen. Hoppas att hon får vara frisk i fortsättningen.

Ute har vi haft skitväder rent ut sagt. Som det har regnat! Vi haft hårda vindar om och om igen och lite orkanbyar därtill. Man får trösta sig med att vi sluppit kyla. Då blev det ingen snö däremot, så det är mörkt nästan jämt.

Försöker jag lysa upp någonting i omgivningen med en kamerablixt, så vad får man då se?

Annars har jag nog kommit en bit på väg med viss uppröjning. Jag tog tag i det här med abonnemang och kundförhållande till alla möjliga leverantörer. Nu är nog det mesta uppsagt och jag slipper en massa erbjudanden, som jag är måttligt intresserad av. Dessutom har jag sagt upp mitt dyra internetabonnemang och ska byta till ett av de alternativ som erbjuds via bostadsbolaget. Det ska bli spännande, dels att se om det klaffar med omkoppling av dator, telefon och allt, dels om det blir lite bättre fart på kommunikationen.

Visst ska ett och annat kunna bli bättre framöver. Novemberkaktusen slog ut när den skulle och jul-stjärnan är på plats. Några dagars ledighet kring jul och nyår brukar göra gott.

Sedan kan man tillåta sig att se fram emot en ny vår.

Vävstuga

I mitt bostadsområde har vi en länga med baracker, som ska rivas. De är så skamfilade att man definitivt håller med om att de bör bort. Varför de byggdes en gång för länge sedan, kommer nog ingen ihåg, men de blev ett tacksamt tillhåll för olika fritidsaktiviteter för oss boende. Där har varit snickarverkstad, målarbod, vävstuga, trumkurs, gitarrspel, bordtennis, konstateljéer av olika slag och vet inte allt. 


Själv har jag tillbringat åtskilliga timmar i vävstugan. Vi var ett litet gäng från 1995 och framöver som varpade, drog på och vävde så dammet yrde. Skaparglädjen stod högt i tak, skulle man kunna säga.

Allt eftersom lyckades vi ordna mer och bättre utrustning, så det blev riktigt välordnat och effektivt att väva där, även om det var trångt.



Sedan vidtog vandaliseringen. Det blev skateåkning i korridorerna och dörrar sparkades in. Då ville man inte vara ensam i lokalen. Förvaltningen bytte lås och nycklar så man knappt visste om man kunde komma in från en gång till en annan. Föresten så hade vi nog vävt så många trasmattor, handdukar och löpare att det räckte för åtskilliga år framöver.  

Nu har jag inte vävt nånting på jättelänge, men vill gärna ta upp den hobbyn igen. Om det blir några andra lokaler för vävning står skrivet i stjärnorna. Det ska i alla fall göras en enkät-undersökning om vilka behov och önskemål om gemensamhetslokaler vi boende har. Just nu undrar jag om det finns utrymme för magasinering av all utrustning. Så fina vävstolar med alla tillbehör får man inte tag på hur som helst.

Ekiperat mig

Kläder är verkligen ingenting jag köper i onödan.

Det är så jobbigt!

Fastän jag är väldigt ”normal” (genomsnittlig) på längd, bredd och i vikt, så passar inte damkläder på mig.

Dambyxor verkar vara sydda till kropp med stor mage, men platt stjärt och ben tunna som tandpetare.

Linningen har ingen kontakt med midjan heller

 

När jag bläddrar bland de så kallade jeansen, finns det inga sådana, bara byxor i blandmaterial med strech. De påminner skrämmande mycket om de elastabyxor man hade på 1960-talet. De var också så där trånga att man nästan var tvungen att ligga ner för att få dem på sig.

Jeans ska vara av denim, dvs stadig 100% bomull vävd i kypertbindning, med raka byxben och linning i midjehöjd.
De ska ha fem fickor (inkl myntfickan), hällor för skärp och nitfärstärkningar. Uppfylls inte de kriterierna, ska byxor inte kallas ”jeans”.

Svettig och uppgiven på min väg ut från ett provrum fick jag se ett par riktiga jeans bland herrkläderna.

Expediten påstod att de jeansen inte fanns i någon tillräckligt liten herrstorlek till lilla mig. Men jag envisades med att vilja prova de minsta då. De var för små! En storlek större passade perfekt. Jag kan sträcka på mig, böja mig och sitta ned, utan att det stretar och drar konstigt någonstans. Benen är raka och ligger snyggt över bootsen.

Dessutom är dessa jeans mycket välsydda med förstärkning av linningens insida och fickor i matchande tyg. Även om det bara är jag som ser det vackra tyget på insidan, så ger det färgglada och mönstrade tyget en extra tillfredsställelse.

(För att inte anses göra reklam eller förtala någon viss firma, har jag illustrerat med foton från ”Stockphoto” och ”fotoakuten”.)