Namnändring

Från Johansson till Hedblad

Några inflyttningslängder i Grythyttan verkar inte finnas från den tid när min anfader Johan Jonsson, Jon Jansson m fl namnvarianter kom dit. Första gången han dyker upp i rullorna är när det lyste mellan ”Masmästaren Johan Johansson ifrån Longhögdan och Gåsborns förs med pig Stina Ersdotter på Heden”. Det var i oktober 1733. Då kan man anta att han var född inom Gåsborns församling och hon i Grythyttan.

Deras fäder bör ha hetat Johan respektive Eric eftersom efternamnen alltid följde faderns förnamn på den tiden, men de männen nämns inte någonstans. Ett par äldre kvinnor däremot dyker upp i hushållet, först Eric Ers enka Karin, som skulle kunna vara Christinas mor av namnet att döma. Senare finner man svärm Catharina Hansdotter från Tysslinge, men vems svärmor kan man ju inte veta säkert.

Paret fick många barn, men i husförhörsboken har bara sönerna Johan och Eric skrivits in. I födelseböckerna uppgavs familjen vara från Heden.



Bild från www.hellefors.se/kommunen



Grythyttehed eller Heden var de centrala delarna av Grythyttan. Där fanns gästgivaregård, tingsställe och flera gårdar mest tillhörande bergs-män. Grythyttan är känt långt innan Bergslagens storhetstid och numera för Carl-Jan Granqvists gästgiveri med restaurang och mysig övernatt-ning i renoverade stugor, som sägs ha varit arbetarbostäder.

Den sista anteckningen i Grythyttan är att familjen flyttat till Arboga år 1757. Där hittar man familjen med sönerna igen, men då har fadern blivit Borgare Johan Johansson Hedblad. Jag hittade flera nyinflyttade familjer där med ett extra efternamn. Namnet Hedblad är tydligen konstruerat av att paret levde och bodde på Heden i Grythyttan. Bingo igen!

Tiden i Arboga blev kort. Hustrun Stina avled i februari 1759 endast 49 år gammal och Johan i december. Där står att han blev 57 år och dog av lungsot. Då var sonen Johan 18 och Eric 16 år. Första gången jag återfann dem i vuxen ålder var vid Turbo bruk ca 14 år senare. 



Gammalt vykort från Arboga



Borgare var ursprungligen personer med burskap, dvs som hade rätt att bedriva näringsverksamhet, hantverk och handel i staden som de var verksamma i. Vilka näringar staden hade, om utrikeshandel fick bedrivas och vilka borgarna fick upphandla av, reglerades av stadsprivilegierna.

Arboga ansågs vara en betydande centralort inom Bergslagen under dess storhetstid.

Nu väntar en tuff tid för mig att söka information om vad pojkarna Hedblad gjorde de närmaste åren efter föräldrarnas bortgång. Nog hoppas jag hitta någon syster Hedblad också.