Ut till landet

Det blåser. Ganska mycket också. Det tycker jag är bra, för då torkar det upp på landet.
Jag vill ju inte halka omkring i lera eller sjunka ner i gräsmattan som om den vore en myr. 

Vägen ut gick riktigt bra. De kala pinnarna till träd i skogen skyddade hyggligt mot blåsten.

                                                             


Visst är det lite kul med stengärdsgårdar mitt i skogen?

De slingrar sig fram nästan överallt. 

Nu syns de särskilt bra mellan kala buskar och träd.

När jag reflekterar över det, skenar fantasin iväg till forna tider som jag inte vet någonting om egentligen. Vilka var det som bodde här en gång för länge sedan?
Varför samlade de ihop stenar och la upp dem på detta sätt?
Var det något som skulle skyddas, hägnas in eller markera gränser?
Ingen verkar veta.

Dags att lyfta blicken och se solen lysa över klipporna.       

Det är vackert.