Skymning

Skymning

12 februari 2012

Livslängd och pension

Statistik är intressant

Jag har funderat lite på det där med arbetsliv, livslängd och pensionsålder. När pension infördes i Sverige sattes pensionsåldern till 67 fastän medellivslängden bara var 60 år då.

Mamma, morfar och
morfars mor med mig i knät
när hon fyllde 65 år.
När jag var liten infördes ATP och den allmänna pensionåldern bestämdes till 65 år. Sedan har man märkt att folk gått i pension vid väldigt olika ålder. Det tycks ha varit olika inom olika branscher. Nu har vi valfri pensionsålder på 61 - 67 år.

År 1960 var medellivslängden 71 år för män och 75 år för kvinnor. Nu är den 80 år för män och 84 för kvinnor. Det beräknas dröja nästan 20 år till innan medellivslängden ökar med ytterligare ett år. Man tror att männens medellivslängd ökar lite mer än kvinnornas. 

Morfars mor fyllde 65 år när det här fotot togs. Hon levde till 73 års ålder och morfar blev 76 år. Mamma fyllde 80 år nyligen. Med tanke på hur arbetsamt de haft, känns det bra att de hann få vara pensionärer och ta de lugnare, ägna sig åt hobbies och förverkliga några drömmar som de haft.

Nog undrar jag om folk verkligen blir så väldigt många år äldre nu för tiden, än gamla människor blev förr. Kan det möjligen vara så att barndödligheten har minskat? Det hoppas jag verkligen. Många skyddsåtgärder bör ha givit effekt, så att färre unga människor förolyckas på farliga arbetsplatser och i trafiken. Det bör ha ökat medellivslängden.

Om någon absolut vill arbeta efter 67 års ålder, kanske de bör få göra det. Om det går, beror väl på om någon arbetsgivare vill ha gamla och ganska trötta människor bland sina unga, hungriga och energiska ungdomar. Lite "nytänk" ska väl till då...

Själv hoppas jag få uppleva ungefär detsamma som mina närmaste släktingar, nämligen få ta det lugnare, ägna mig åt hobbies och förverkliga några drömmar som jag har.

3 kommentarer:

  1. Jag ska väl egentligen inte yttra mig alls då det gäller pensionsåldern, jag som blev värdelös för arbetsmarknaden när jag var 45 år. Men som en kurator sa som jag gick hos för att bearbeta "min förlust av arbetsförmåga": Du har minsann redan jobbat din kvot så du kan känna dig nöjd. Visst, jag har jobbat mycket och gärna men nog hade jag velat jobba i några år till.
    Nu tänker jag ändå yttra mig. Hur det kan pratas om att folk ska jobba till de är 75 när det inte finns jobb till de ungdomar som vill ha jobb, det begriper jag inte. Visst, höj den högsta pensionsåldern för den som orkar och vill jobba så länge men jag tror att de flesta är så pass trött och slut att de vill kunna ta det lugnt några år innan kroppen tar helt slut för dem. Om det ska vara frivilligt att jobba så länge så ska de som inte orkar och vill jobba länge ändå ha en pension de kan leva hyfsat på. Det ska inte vara så att man ska vara tvungen att jobba länge bara för att man annars får för låg pension.
    Men jag kanske ska vara hoppfull... om mina sjukdomar kan botas så småningom så kanske jag kan jobba några år innan jag blir 75... om min kropp vill leva så länge och det tvivlar jag starkt på.
    Ha det gôtt!
    Kram.

    SvaraRadera
  2. Det här men pension angår alla. Vi är ju folk i samma land.
    När man har arbetat mycket och länge, blivit sjuk eller känner orken tryta bör man få gå i pension med högt buret huvud. Vissa börjar ju tidigt och andra kom inte igång förrän långt senare. Dessutom är vissa yrken ganska påfrestande. Då bör åldern vid pensionstillfället vara flexibel. En liten stund på jorden för egna intressen bör var och en få innan värk, demens och hjärtinfart sätter stopp.
    Det är skönt att få lite stöd från alla tänkbara håll.

    SvaraRadera
  3. Det blir stora skillnader om pensionsåldern höjs. Antagligen så blir det "gubbar" i chefspositioner med bra service hemma som väljer att fortsätta jobba mellan golfrundorna.
    Kram

    SvaraRadera