Upprörda känslor

Det kan inte vara lätt att arbeta med utveckling i en kommun. I Göteborg verkar folk bli upprörda över än det ena, än det andra, som ska ändras.

Nyss infördes några ändringar i kollektivtrafiken. Det blev fler expresslinjer och det trodde jag skulle vara bra. Med det passar visst inte alla, eftersom det samtidigt för med sig om-läggning av några busslinjer. Vi har haft omläggningar förr, så vadå?

Jag kommer förstås ihåg den gången jag kom in från landet och inte hittade min buss i Brunnsparken. Jag rusade in på Tidpunkten och frågade var 85:an tagit vägen.
"Den finns inte" svarade damen i luckan.
"Hur då inte finns?" undrade jag.
"Den är nedlagd" fick jag till svar.
Sedan frågade hon var jag ville åka.
"Hem" svarade jag i mitt förtvivlade tillstånd.
"Var är det då?"
När jag samlat mig och talat om adressen, fick jag veta att buss 60 skulle gå dit.
Det är liksom inte riktigt samma sak att gå på en buss som det står 60 på, när det alltid har varit 85, men den kör samma väg hem, så det fungerar ju. 


Alléträd


(Foto: Tomas Harrysson. Ur Förstudie för utbyte av träd Linnégatan, Göteborg 2011-05-20)

 














När kommunens folk kom till Linnégatan för att såga ner några träd tog det hus i helsike. 
Flera närboende rusade dit och protesterade mot tilltaget. Sedan har det strömmat folk till olika gator i staden för att med egna ögon se efter om alléträden är angripna av någon sjukdom. Samtidigt skrivs artiklar och insändare i tidningarna om planerna. Ett stormöte mellan Park- och Naturförvaltningens representanter och medborgarna har också hållits på en av gatorna i Majorna. Det utföll inte heller till belåtenhet.

Jag följer debatten i facebookgruppen "Rädda Linnégatans Lindallé", som har drygt 760 medlemmar. ( https://www.facebook.com/#!/groups/raddalinnegatans/)

Kommunen anser sig ha 33.000 träd att vårda. Viss föryngring behövs nog då och då. Nu är det träden på Vasagatan, Kungsladugårdsgatan, Linnégatan, Vegagatan och Älvsborgsgatan, som ska bytas ut. Faktum är att björkarna på Vegagatan redan har tagits bort och nya träd planterades härom dagen. Jag såg inte en enda upprörd innevånare på plats. Linnégatans träd ska bytas successivt år 2013-2016. Av sammanlagt 160 träd blir det 40 per år. Samtidigt ska det göras andra förbättringar av trottoarer, cykelvägar, beläggning, rördragningar under marknivå etc.    

Trängselskatt
Den första januari 2013 införs trängselskatt och det gillar vi som cyklar och åker kollektivt.
De som kör bil är av helt motsatt uppfattning. Märkligt nog råkar visst alla bo i en stadsdel där de anser sig bli alldeles särskilt orättvist drabbade av trängselskatten. Namninsamling pågår med krav på omröstning. Lite väl sent påtänkt är det väl ändå?

Sedan några månader tillbaka finns en hög stolpe med kameror mitt i gatan strax nedanför mitt kvarter. Det ska bli intressant att se på nära håll om och hur den betalstationen kommer att påverka biltrafiken.

Min bekännelse
Tack och lov att jag inte är ensam om att reagera, när träd sågas ner.
Jag blev mäkta förskräckt när vi fick en egen trädgårdsmästare i bostadsområdet och han berättade hur han skulle gallra ut bland träden. Efter hans framfart räckte ljuset fram till gångstigar och trappor, så att det kändes tryggare att gå ut på kvällarna. Jag upptäckte också flera konstverk på väggarna.
Nästa pärs genomled jag under omläggningen av vår innergård. Alla träd och buskar togs bort för att nå ned till bottenskiktet. Sedan återplanterades inte ett enda träd på vår nydesignade gård. I stället fick vi nya, ynkligt små plantor. Den enda segern var att vi lyckats genomdriva att allt skulle vara giftfritt. Träd och buskar växte upp väldigt snabbt och är finare än de vi hade tidigare.
Förhoppningsvis ska vissa nymodigheter utmed några gator också bli bra till slut.