Skymning

Skymning

21 december 2010

Jul i frid



Förr hade man mycket pyssel med att skriva och skicka julkort lagom före jul.


Vid den här tiden brukade det komma ganska många, att göra trevliga arrangemang av.

Nu har vi nya kanaler. Det glittrar och glimmar i mailboxarna.





















Vinterlandet
(fri tolkning av Oskar Lindbergs dikt)
 
Vackra, vita vinterland, med de vida slätter,
norrskenslågors sprak och brand uti stjärnenätter.
Den, dig en gång skådat har, håller du i minnet kvar
i ett evigt ömsint band. Vackra, vita vinterland!

Vit och fridsam jul!
önskar
Elna

10 december 2010

Sagans land

Nu är det en dryg månad sedan kylan svepte ned över västkusten. Då låg det fortfarande ett tjockt lager färgsprakande löv på marken. Titta tillbaka på mitt inlägg den 8 november.
Strax efter fick vi snö, som till vår stora förvåning inte töat bort helt, utan har spätts på allt eftersom. Det brukar aldrig hända i Göteborg!



















Som tur var hade jag med kameran på en lunchpromenad härom dagen.
Luften var kylig, men frisk och alla ljud dämpades av snön.



Snön hade fallit sakta under natten och lagt sig så fint över trädens grenar

 
















...och buskar.

6 december 2010

Kyliga utsikter



 Det gick undan när skidskyttarna svepte fram i spåren

Väldigt vad kallt
det verkade vara
i Östersund denna
helg - och mycket
snö dessutom.

Skidskyttarna
måste tävla 
under tuffa förhållanden. 




  Hemma i Göteborg fick vi tillfälligt mildare väder, men lite mera snö.



Exakt när snön föll märkte jag aldrig, utan såg bara att
det blev mer och mer för varje gång jag tittade ut.

Det såg riktigt
bistert ut inne
på vår gård.






Någon busstur lockade inte
 
... inte biltur heller




Då var det skönt
att bulla upp med
täcke i soffan och
se alla tävlingar  
på TV.

Det är stor
underhållning med
Vinterstudion.

4 december 2010

Klappjakten har börjat

Under fikarasterna berättar alla om sina senaste jul- bestyr. Det kan vara storstädning, gardintvätt, peppar- kaksbak, julpynt, julklappsinköp, pysselkväll, jullunch och middag i olika sällskap m m. Om man vill, kan man få ytterligare några recept på pepparkakor, luccekatter, glögg och flera olika sorters julgodis. Berättelserna kan också handla om innovativa skapelser i form av advents-stakar eller granriskransar som inte tidigare skådats. Foton på underverken finns på mobil, som skickas runt fikabordet.


Det är lätt hänt att man känner sig lite otillräcklig i sällskapet. Man krymper liksom ihop. Hur kan alla hinna med så många typiska gammaldags sysslor trots heltidsarbete?  

Det tog några år att komma på hur det hänger ihop. En hade städat och fick det sagt, medan en annan hade kavlat ut pepparkakor, dock färdig köpedeg. En tredje hade dragit ut på stan med sitt tjejgäng som vanligt och passat på att käka jullunch i stället för thaimat eller vad de annars brukar äta. Någon annan hade blandat sprit och lite frukt i den köpta glöggen och vips lät det som om det hade varit rena hemkoket.

Ingen enskild person har utfört alla dessa julbestyr, som man hör om kring fikabordet, men sammantaget låter det väldigt mycket och synnerligen ambitiöst.

Måhända att jag ska berätta att jag har tvättat (vilket jag i och för sig brukar göra en gång i veckan ändå), att adventsstakarna är på plats och att hyacinterna redan är inköpta. Dessutom brukar jag koka knäck alldeles själv och laga julgröt på riktigt ris i kastrull på spisen (inget micrande här inte). Den äter jag med mandel och kanel på julaftons morgon. Det kanske räcker för att platsa i gänget som pysslig kvinna.

- Om jag nu bara kunde få en syl i vädret…

 

28 november 2010

Julbad

Ibland måste man komma till skott. Många håller säkert på med adventspynt idag. Jag tar bara fram ett par ljusstakar till första advent. Min novemberkaktus blommar redan fint och julkaktusen verkar ha små blomknoppar på gång. Det räcker bra just nu.

Sedan vi fått vinter kan det vara roligt att ta upp släktforskningen igen under mörka vinter-kvällar. Därför beställde jag ett abonnemang hos SVAR (Riksarkivets Svensk arkivinforma-tion) för att kunna läsa kyrkböcker m m via internet. Då måste skrivaren vara tip top också eftersom den kan behövas en hel del. Den fungerar bra, men tonern är nästan slut.

Som kund hos Inkjet får jag påminnelser ibland. Nu hade jag precis fått ett mail därifrån med lockande erbjudande om gratis spa-paket.
Det passar väl bra med lite lyx till julbadet?

Under hösten tänkte jag att det skulle vara skönt med en ny mysdress när man kommer in från kylan. Lidl hade annonserat om sådana inför torsdagen så jag skyndade dit efter jobbet. Det fanns faktiskt tre dressar kvar. Två hade flott, svart byxa och det passar tyvärr inte så bra ihop med kelsjuk katt. Den tredje var lyckligtvis grå, så den fick det bli. Nu sitter jag här och myser för fullt i den.

23 november 2010

Snötäcke

Lite snö på marken behövs för att jag ska tycka att det är vinter på riktigt. Sent på fredag kväll föll flingorna och täckte in gårdsplanen. Snön kom så strategiskt riktigt med tanke på att det första programmet för säsongen med Vinterstudion sändes på lördag. Då fick jag mysa i soffan och se sändningarna från Gällivare, de första riktiga tävlingarna i längdskidåkning. 

Vinterstudion var fylld med våra främsta experter på längdskidåkning med Pops i spetsen. Man får veta allt väsentligt om hur skidåkarna mår, hur träningen har gått och vilka resultat man kan hoppas på under de kommande tävlingarna. Vad Per Elofsson tillför, har jag än inte förstått, men det kanske behövs en kändis i soffan. Min favorit i gänget är Anders Blomqvist. Han har så mycket skratt i rösten att jag blir glad av att höra hans kommentarer. Dessutom tycks han se detaljer i varje stavtag som ingen annan. Han och Jacob Hård är suveräna ihop.
  
Sedan dess har jag hört mycket om snökaos och trafik- problem, men det gäller kanske inte västkusten.
Naturligtvis har jag inte märkt ett dyft av allt detta. Det har snöat ytterst lite här, men ändå vräks det ut salt på gatorna så att det blir såphalt och vått om fötterna. 
Cyklisterna är jätte-duktiga som klarar av det föret.


Annars har det blivit riktigt vackert nu med snö på de i övrigt kala träden och andra ställen där vägverk och gatukontor inte kommit åt att sabotera underlaget. Det är förvånansvärt att man inte kan skicka ut personal nattetid för att ploga vägar eller rensa järnvägsräls och spårvagnsspår innan morgontrafiken drar igång. Att det faller snö stämmer helt överens med meteorologernas prognoser och lite mer lär det ska bli under veckan. Jag hoppas att vi får några minusgrader och det hinner bli en och annan snödriva.

17 november 2010

Hem & Trädgård

Härom dagen fick jag trevlig post – den lilla tidningen från bokklubben ”Hem & Trädgård”. Den bild jag har på näthinnan av min egen täppa i höstrusket är så vissen, att några vackra bilder kan vara uppiggande.

Tidningen börjar med att presentera periodens utvalda bok, som handlar om ”en vision i Ockelbo”. Det ligger lite avlägset för mig, så jag bläddrar vidare och möts av en bild på Leif Mannerström. Ytterligare en kokbok behöver jag inte, inte heller skapa i lera, brodera mera eller juligaste pysslet. Äntligen på sidan sju finner jag lockande bilder från en intressant bok och läser om ”En lisa för själen”. Den handlar om trädgårdens läkande kraft, ”att den minsta lilla täppa är en genväg till ett friskare och lyckligare liv”. Det håller jag helt med om och överväger att köpa den till någon som kan stå i begrepp att skaffa en kolonilott åtminstone.

Boken ”Vacker trädgård i vinterskrud” verkar som en utopi för mig, som inte kan vistas i min stuga under vintern. I övrigt finns det många förslag om man vill skaffa sig mera kunskaper om t ex kryddväxter, skuggväxter, klematis eller hur man renoverar gamla fönster och snickrar saker till trädgården. Gamla visdomsord kan man finna i Bondepraktikan.

Där finns också lilla rosboken, som jag köpt tidigare för att läsa under vintern. Jag har bara fyra rosor och bör lära mig lite om hur de ska skötas innan jag eventuellt skaffar fler.

Se hur fin min röda ros var förra sommaren, innan den bistra vintern 2009/10 höll på ta ihjäl den. Jag trodde att den var alldeles död och klippte ned alla grenar till marken. Tack och lov grävde jag inte upp rötterna, för mot slutet av sommaren kom ett par nya fina skott. De hoppas jag ska överleva denna vinter och utveckla sig till en ny praktfull ros så småningom.

10 november 2010

Dansut

                                                                                                        Gissa vad det här är


Halay Agir
Khum Khuma
Hayer oo Mamoogner
Tik
Dipat
Haniotikos
Pendozali Ziganos
Staro oro
Kulsko horo
Poziv kolo
Pravo horo
Kales Kate
Buçi Mis
Hora Dermanesti
Hora le put
Alunélul de mána




Det är namn på danser från balkanländerna, som vi dansade den första timmen på måndag-ens träning i internationell folkdans - men inte i sådana vackra dräkter, utan träningskläder.

För det mesta har vi genomgångar och inlärning av några få danser varje gång. Det är alltid några medlemmar som varit på kurs någonstans och har nya danser att lära ut. Därför gör vi upp programmet för varje termin utifrån de nya danser vi vill lära. På det sättet cirkulerar ansvaret för varje danskväll mellan flera medlemmar i föreningen. Den här hösten har vi fort- sättarkurs i grekiska danser, tack vare att flera stycken var på kurs i Grekland i somras. En medlem, som varit i både Bulgarien och Armenien, lär ut danser därifrån. Härligt!

Som omväxling till kurskvällarna har vi "dansut" några gånger varje termin. Det innebär att ett par vidtalade värdar för kvällen gör en lista över vilka danser som ska dansas. Alternativt kan varje medlem få skriva upp några danser var, som man vill dansa. Sedan kör vi hårt hela första timmen. Det här leder till att vi repeterar "gamla godingar", som de flesta kan sedan tidigare, och bara njuter av att få dansa ut.

Efter den första timmen tar vi alltid fikapaus. Sedan fortsätter många ungefär en och en halv timme till. Då blir det mer avancerad träning. Med det menas snabbare genomgångar, svårare danser och danser med flera turer eller träning i syfte att bli samdansade inför en uppvisning.

8 november 2010

Svängigt

Nu har det verkligen skett en hastig omsvängning i vädret. Vi vaknade till flera minusgrader idag. Kylan bet ordentligt i nästipp och öron på väg till jobbet. Ögonen tåras och det rinner ohjälpligt, så att maskaran bildar rännilar nedför kinderna. Har jag tur, ser det ut som om jag målat mig som en clown. Då händer det att folk ler besynnerligt glatt emot mig på bussen. Men annars ser det bara sorgligt ut och då låtsas ingen se mig.

Efter lunchen passade jag på att ta en promenad i solskenet. Det blev en liten sväng i Allén för att se solstrålarna sila mellan träden. Märkligt nog var det nästan bara jag som drabbats av lust att gå där i det vackra vädret. Se bara hur folktomt det var.

Först tittar man åt ena hållet. Inte en kotte så långt ögat når.




Sedan vänder man blicken åt andra hållet. Ingen där heller.




















I kanalen ligger vattnet spegelblankt. Inga båtar, inga fåglar, ingenting.
Då måste man bara stanna och njuta av stillheten en stund.


5 november 2010

Skymning

Man kan gå ut av många olika anledningar. Idag gick jag en sväng i mitt bostadsområde bara för att se verkningarna av den senaste tidens regn och blåst. Det såg verkligen visset ut och låg drivor av löv överallt. Man kunde lätt halka och slå sig illa i någon trappa eller backe.

Det slutade med att jag lämnade bostadshusen bakom mig och gick upp till Masthuggskyrkan. Där uppe på berget hade blåsten sopat rent över klipporna och träden var helt kala. Att ta fram kameran och fota då sedan solen gått ned kändes lite dumt, men jag knäppte några kort ändå. Det visade sig bli flera tjusiga siluetter mot kvällshimlen. 

De kala träden såg ganska vackra ut i det lilla ljus som var kvar
I huvudsak var det nog stadens ljus man såg i riktning mot norr
 
Västerut syntes de sista resterna av dagsljuset över Hisingen

31 oktober 2010

Ställa tillbaka

Hur var det nu man skulle göra? Ställa tillbaka saker och ting - även tiden. Det bör betyda att man vrider visarna bakåt en timme. Ja, jag är en person som vill se hur långt lidet det är på dagen och då behövs visare på urverket. Digitala klockor visar bara siffror, blinkar och har sig. De ger ingen tydlig indikation på om det är lunchdags, bråttom att hinna med bussen eller tid att gå och lägga sig.

Nu bör alltså tiden bli normal. Det vore fint om det medför att jag vaknar i tid på morgnarna, åtminstone ett tag framöver, fastän inga solstrålar kommer att leta sig in mellan persienner-na förrän till våren. Min katt skulle kunna göra en insats, men hon är alldeles för hänsynsfull och gör inga ansatser att väcka mig. Ändå vet jag att hon håller ett vakande öga på mig, för det händer att jag ser henne ligga på någon höjd (byrån exempelvis) och vänta på att jag ska vakna. Hon är ju angelägen om att få frukost.

Hon är ett pålitligt sällskap min katt. På kvällarna är hon med vid PCn, skymmer bildskärmen med sin yviga svans och genar över tangent-bordet för att ligga i knät och gosa. Blir det för långtråkigt, tar hon en tupplur på skrivbordskanten. Då jag insuper lite spänning och äventyr med någon kriminalserie på TV, vilar hon sig på soffans ryggstöd. Hon ska alltid ha bästa utsikten.

29 oktober 2010

TV Nöje

På fredagar rasslar det loss i burken. Då ska vi underhållas. Eftersom jag gillar musik, gäller det att passa på då. Det är riktigt trixigt att zappa mellan kanalerna för att sno åt sig så mycket som möjligt av alla godbitar. Doobidoo har man ju sett förr, men någon trevlig typ, som jag gillar lite extra, kan råka vara med. Hur Stefan Holm och Pernilla Wiberg tog sig ut i det sammanhanget hade jag gärna velat se förra fredagen.

Det blev inte av, för då tittade jag på Idol i fyran. Just den här säsongen hade jag bestämt mig för att ge det en chans. Det är riktigt kul med alla duktiga deltagare den här gången och mina favoriter är fortfarande kvar allesammans. Betänk sedan att det var Beatles-tema förra fredagen. The Beatles var mina första, stora idoler och jag uppskattar deras musik lika mycket - om inte mer - nu för tiden. Den musiken är odödlig för mig.

Vid nio-tiden blev det problem. Det var intressanta gäster hos Skavlan i ettan. Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström har jag följt och beundrat under hela deras respektive karriärer. De var riktiga trubadurer, så vad deras barn Jack och CajsaStina hade att berätta, ville jag absolut ta del av. Jag borde kunnat ägna det programmet min fulla uppmärksamhet när Idol tog slut halv tio. Det var bara det, att då började Trädgårdsfredag på tvåan. Har man kolonilott, är det rena rama sveket att inte följa den serien i år. Nåja, det fick skjutas på (och satsa på reprisen i stället), för då kom den där charmiga norrmannen som spelar huvudrollen i filmen om Cornelis. Vilken kille! Hans-Erik Dyvik Husby heter han. Den filmen bör man allt se.

På lördagskvällar brukar TV inte bjuda på någon underhållning alls. Dansbandskampen fixar jag bara inte. Minst sagt förvånad blev jag, när fyran startade ett nytt grepp med program-met Så mycket bättre. Några ganska olika artister hade fått i uppgift att tolka och framföra musik av Lasse Berghagen. Det var riktigt njutbart och Lasse själv grät sig igenom de fina tolkningarna. Det ska verkligen bli intressant att höra vad de kan hitta på med Thomas di Levas låtar i morgon.  

27 oktober 2010

TV-aktuellt

Hemma hos mig står TVn på ganska mycket. Det gäller framför allt att inte missa nyhets- programmen. Nya terrordåd, översvämningar och gruvras måste man hålla sig á-jour med och skänka en slant till någon känd välgörenhetsorganisation, som sedan försnillar pengarna. Riktigt upprörda förväntas vi bli av fiffel, mutmisstankar och slarv med kontokort, särskilt när det är politiker som flyger hit och dit på andras bekostnad, parkerar fel eller anlitar "piga" för städning i hemmet. Vem blir förvånad numera?

Lite om IT-hackarnas intrång i våra datorer får man också hålla sig up-to-date med. För att få fart på kapning av lösenord och konton, redogörs noggrannt för vilka program som används, var de kan hämtas och hur man genomför intrånget. Då måste det väl bli en skaplig ökning av kapningarna, så att journalisterna får mer att rapportera i ämnet? Det är ungefär som på den "gamla goda tiden" då man visade hur hembränning gick till och la ut hela receptet i rutan. Då ökade försäljning av jäst och socker och redig fylla kunde rapporteras från folk- parkerna. Nu är det namn på senaste innedrogerna vi får lära och var de kan köpas.

Sedan kan det ju dyka upp en film eller åtminstone ett naturprogram. Det är inte ofta, så man kan slå över till Kunskapskanalen och få se något om vår historia eller reportage från en arkeologisk utgrävning. Olika inslag om vad forskare hittat eller kommit underfund med, är ofta väldigt intressant. Besynnerligt att de programmen inte får plats i våra stora kanaler. Någon trycksvärta till Kunskapskanalens programtablå kostar man inte på i den tidning jag läser.

Just nu ska jag inte säga så mycket om alla de program som faktiskt får gott om utrymme på bästa sändningstid. Det är många likartade programidéer som vänts och vridits i det oändliga under årens lopp. Det går an att "skämma ut" någon också för att fylla ut tiden, t ex genom att visa fem minuter klipp på hur programledarna gjorde bort sig, sa fel eller fick ett skratt- anfall. Det är kanske roligt, men för vem?

24 oktober 2010

Litet äventyr

Dagens lilla äventyr blev en tur till landet. Efter bussresan har jag en bra bit att gå genom skogen för att komma fram till stugan. Normalt brukar jag njuta av att se mig omkring, men idag var jag tvungen att se upp, egentligen titta ned på stigen hela tiden och vakta på varje steg. Stigen var helt täckt av ett tjockt lager löv och då ser man inte alla förrädiska, vatten- fyllda gropar och halkiga trädrötter eller stenar. Dessutom hade den gångna veckans oväder rivit ner en massa grenar och kvistar, som hindrade min framfart. Vad det kan vara för besynnerlig naturlag, som gör att alla grenar lägger sig tvärs över en stig i stället för längst med, förstår jag inte.

Väl framme vid stugan kunde jag se att den lilla älg, som började äta skotten på mitt körs-bärsträd, har övergått till äppelträdet. Det är vinteräpplen, så det har dröjt länge innan de blivit tillräckligt mogna. Längst upp i toppen fanns det ändå en hel del kvar till mig att plocka. En ny öppning i häcken har älgen trampat upp också.

Nu gällde det att städa undan det sista i trädgården. Jag tömde de stora lerkrukorna på jord och stuvade in så mycket som möjligt i min lilla redskapsbod. Där ryms inget mer nu, sedan jag lyfte in vattenslangar och trädgårdsmöbler. I stugan är det inte heller särskilt enkelt att ta sig fram. Där står alla Pelargoner i stora baljor på golvet. Nästa gång måste jag städa ur kylskåpet och tömma ledningarna på vatten. Köldknäpparna kommer allt tätare.

Trots kyla och regn var jag alldeles varm efter utflykten. Det är fantastiskt hur min s k allvädersdress skyddar bra i sånt här ruskväder. Väl hemma var det härligt att plocka upp alla godsaker ur ryggsäcken; äpplen, potatis, rovor, rödbetor, lök, pumpa, squash och en liten gurka. Det bästa jag kan göra nu, är väl att skriva en lista över alla fröer jag måste komma ihåg att köpa i god tid innan det blir vår och dags att så igen. 

23 oktober 2010

Läsbarhet

Eftersom jag nyss börjat med det här bloggen, undrar jag hur den uppfattas. Att den kan vara av intresse för nån, förefaller inte särskilt sannolikt än, men den kan förhoppningsvis växa till sig med tiden. Om layouten är tilltalande, är ofta en smaksak.

Sedan är frågan om jag skriver så att vem som helst kan förstå. Därför har jag mätt all text i bloggen med LIX räknare. Även om det bara ger en fingervisning, så gav resultatet en viss tröst, eftersom jag kämpat intensivt för att inte färgas alltför kraftigt av den byråkrat- svenska jag levt med i jobbet under många år.

"Läsbarhetsindex (LIX) kan användas för att få uppfattning om hur lätt eller svår en text är att läsa. LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än sex bokstäver) uttryckt i procent. Det finns flera olika läsbarhetsindex, men i Sverige är LIX det mest använda. LIX utvecklades på 1960-talet av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson. Välj en text nedan och klicka på analysera för att få den skattad enligt LIX.

Ange adress:

Textens läsbarhetsindex är 31, vilket innebär att den klassificeras som lättläst, skönlitteratur, populärtidningar. Nedan visas hur läsbarhetsindex (LIX) har beräknats samt hur det kan tolkas. Obs att LIX endast ger en fingervisning om hur lätt eller svår en text är. Tolkningen av LIX-värdet är inte någon exakt vetenskap utan snarare en indikation på vilken nivå texten ligger.

Beräkning
Antal meningar (M): 266
Antal ord (O): 2803
Antal ord med fler än 6 tecken (L): 580
Genomsnittlig meningslängd (Lm = O/M): 10,54
Andel långa ord (Lo = L/O*100): 20,69
Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 31

Tolkning
< 30       Mycket lättläst, barnböcker
30 - 40   Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar
40 - 50   Medelsvår, normal tidningstext
50 - 60   Svår, normalt värde för officiella texter
    > 60   Mycket svår, byråkratsvenska           "

22 oktober 2010

Tjat om mat

Det har varit mycket tjat om mat i åratal. Rekommendationer och varningar har östs över oss. Mer än ett ägg om dagen fick man inte äta, men gärna fem till åtta brödskivor enligt Socialstyrelsen. "Fem-ti-åtta" sa vi och skrattade. Härom året borde vi äta ett halvt kilo frukt om dagen, sa nån.

När miljöfrågor trädde in på arenan, varnades man för gifter, besprutning och genmanipula- tioner. Sedan var det onyttigheter, skräpmat och rent av ohälsosam mat. Man kunde undra vad man över huvud taget skulle kunna äta, utan att utsätta sig för risker. Det gällde att akta sig för alla möjliga sjukdomar man tydligen kunde få av att äta. Att matvarorna var närodlade och ekologiska måste man också hålla reda på.

Vi förmodades vara överviktiga och borde räkna kalorier. Dieter som stavas med tre eller fyra stora bokstäver borde man pröva. Sedan kom medelhavskost, som jag inte hittat någon definition på. Mr Atkin, som lanserade Atkinsdieten, dog visst själv av något som anses bero på mycket fett, så den dieten var nog inte så bra. Ytterligare en i raden är stenålderskost och om den vet jag ingenting.

Döm om min förvåning när jag läste pressreleaser från två olika forskargrupper, där det tydligt framgår att alldeles vanlig mat är jättebra. Den första var från Lunds universitet och den andra från universitetet i Uppsala. En liten grupp människor i respektive undersökning hade fått äta vanlig mat och på kort tid uppvisat mycket bättre värden än de hade haft innan. I Lundatestet var det bara inslagen av blåbär och kanel varje dag som är ovanliga i mina ögon. I Uppsalafallet nämndes över huvud taget inga konstigheter. Där fick försöksgruppen äta husmanskost lagad på nordiska råvaror.

I Lund visade testen att "det farliga kolesterolet sjönk med 33%, blodfetterna med 14%, blodtrycket 8% och en riskfaktor för blodpropp med 26%" redan efter en månad. Dessutom tyckte försöksgruppen att minnet blivit mycket bättre. I Uppsala fann forskarna att "kost baserad på nordiska livsmedel sänker kolesterolet och blodtrycket, minskar kroppsvikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet". Det enda oklara med dessa uppgifter är att jag inte hittar något om vad försökspersonerna brukade äta tidigare. Åt de väldigt usel mat? De var i alla fall inte sjuka innan de deltog i försöken.

Bild ur Allt om mat
Nu känns det som om allting jag äter smakar lite bättre. Jag har liksom fått bevis på att jag äter rätt. Möjligen bör jag plocka mer blåbär och äta ofta. Att krydda någonting med kanel varje dag, kan däremot bli svårt. Den smaken tröttnar jag förmodligen på ganska snabbt.

Men det är ju väldigt gott med kanel i äppelpaj. Jag ska allt laga mig en sån till kvällsmat. Å så nyttigt och gott det kommer att smaka!



18 oktober 2010

Tjall på linan

En bekant, som läst mitt inlägg "Lösa trådar" om e-handel och säkerhet, reagerade och tipsade mig om en artikel i Kvällsposten, Expressen. Den handlar om bristen på säkerhet med fax. En åkare i Svedala har fått fax med hemliga provsvar, namn och personnummer på vårdtagare vid universitetssjukhuset i Malmö står det. Se hela artikeln på adressen 
kvp.expressen.se/nyheter/ .1.1209738/akare-far-fax-med-hemliga-uppgifter     
Den verkar vara publicerad 25 juni 2008, men är lika intressant för det.

Den här typen av fel förvånar mig inte alls. Stora företag brukar ha en växel där man måste slå en nolla för att komma ut på linjen och sedan slår man önskat telefon- eller faxnummer. Glömmer man nollan, hamnar man inte hos den man tänkt sig. Det händer ofta med fax, eftersom åtskilliga inte vet att fax fungerar som telefon.  

Inte trodde jag att vårdcentraler o.dyl använde sig av så osäkra kommunikationer. Nog bör det väl finnas en möjlighet att spärra dessa faxapparater från fria nummer? I stället bör de ha kortnummer, som man kan slå till det fåtal mottagare, som man över huvud taget ska få faxa konfidentiella uppgifter till.
 
Dessutom ska de ta ut kvitto på alla avsända fax. Annars finns inget bevis på att de skickat uppgifterna över huvud taget. Den säkerheten behövs. Mottagaren kan påstå att fax aldrig kommit och patienten blir helt bortglömd.
Kan det vara det som menas, när man säger att en patient "fallit mellan stolarna"?

16 oktober 2010

Ja se den maten

Det är åtskilligt man hört om vilken mat som är nyttig och inte. Det kommer nya rön hela tiden. Nu rekommenderar man fisk, men inte vilken som helst - fet ska den vara, men inte stekt i fett. Då är det noga med vilken olja man väljer. Majsolja eller rapsolja är frågan. Nötter är bra, men inte de salta, som många tycker om till fest, för det är visst för fett. Det ska vara valnötter. Om paranötter duger vet jag faktiskt inte. Mandel bör man också äta.

Huruvida man får äta potatis, pasta och ris har jag inte fattat. "Därom tvistar de lärde", som man brukar säga. Nä men ta mer grönsaker i stället: Sallat, majs, ärter, broccoli, vitkål, morötter, kålrötter och andra rotfruket. Men potatis är väl en rotfrukt, flikar jag in. Ja, det medges. Säd av alla möjliga slag är nyttigt. Bra! Då fortsätter jag att äta pasta och ris. Nåja, men inte putsat ris förstås. Jag äter gärna mackor, men får mothugg. Låt oss analysera vad jag använder för sorts margarin och vilket pålägg först.

Frukt och bär kan man inte få för mycket av. Svenska äpplen förstås och närodlade. Bananer är inte närodlade, men bra ändå, bara de är ekologiska. Blåbär är bra för ögonen. Vin kan man bli alkoholist av, men är så nyttigt att man ska dricka ett glas rött om dagen - minst, eller varför inte ta en rejäl whisky före sänggåendet. Inte vågar jag berätta att jag hellre dricker ett stort glas mjölk 3%.
Kaffe har blivit jättenyttigt. Det lär ska motverka diverse sjukdomar. Fram för den svenska fikarasten!

Det kan vara värre. Ät medelhavskost eller prova stenåldersmat. Låt höra bara vad som menas med det ena och det andra. Någon definition hittar man inte i första taget.

15 oktober 2010

Lösa trådar

Det är bra att man kan göra mycket via internet, men försöken att hålla en hög säkerhet verkar närmast fjolliga ibland. Jag har två exempel.

1. Spara allting elektroniskt och du hittar ta mig sjutton ingenting längre

Ge leverantören anvisning om att skicka varorna till Malmö och fakturan till Haparanda, för att ta dessa orter som exempel. Hur logiskt verkar det? I Haparanda skannas fakturan och sparas någonstans. Att den skulle vara säkrare där än hos kunden i Malmö har jag lite svårt att förstå. I Malmö försöker man läsa den kraftigt förminskade fakturan på datorns bildskärm i ett ekonomisystem för att kontrollera, kontera och attestera den i en lång kedja inom företaget innan den slutligen kan betalas. Det går inte undan precis.

Behöver man titta på någon detalj som t ex telefonnummer eller bankgiro, är det alldeles omöjligt eftersom texten är för liten och suddig efter skanningen. Undrar en person inom företaget lite senare över någon detalj i fakturan, är den stora frågan hur man ska veta vilken faktura som avses och hitta den. Enda möjligheten är att söka med ett verifikations- nummer. Hur ska frågeställaren veta vilket verifikationsnummer fakturan hade fått? Någon kanske har förstorat upp den skannade bilden av fakturan, skrivit ut den och sorterat in kopian i en pärm. Då kan man hitta uppgifterna. Nog är det lite enklare att bläddra i en pärm där fakturorna är sorterade i datumordning, för man minns ungefär vid vilken tid man köpte varan och kan bläddra sig fram. Man känner igen logotypen och stannar upp inför rätt faktura. Någon liknande möjlighet att bläddra bland fakturorna finns inte i ekonomisystemet.

Tidigare fick kunden fakturan direkt till sig, registrerade några data, skickade betalningsorder till banken omgående och sorterade in fakturan i en pärm utan diverse förstoring, hardcopy och utskrift. Nog verkar omvägen via Haparanda lite onödig och försvårande i många lägen.

2. Gör ett seriöst intryck genom att be kunden lägga upp ett konto med lösenord

Vi ska beställa alla varor via nätet numera. Ringa eller skriva går inte. Inte ens mail duger fastän det går via nät. Jag skulle beställa almanackor hos ett företag vi fått avtal med. Jag hittade hemsidan, registrerade mig och inväntade lösenord. Det kom via mail, som knappast är särskilt säkert - men okey då. Jag gick in på hemsidan igen, loggade på mig och prickade för önskade varor. Framme vid "kassan" visade det sig att priserna inte alls stämde med avtalet. Då avbröt jag beställningen.

Mina försök att få kontakt med företaget och nå en överenskommelse om lämpligt sätt att beställa varorna till avtalade priser har inte lyckats. Skulle jag händelsevis få ett mailsvar om att rätt priser lagts in på hemsidan ifråga, kan jag försöka den metoden igen. Då uppkommer frågan om jag har lösenordet i färskt minne. Mailet med lösenordet har jag naturligtvis raderat, för det ska man göra. Inte har jag skrivit upp det någonstans, för det ska man inte heller göra. Allt enligt IT-avdelningens säkerhetsanvisningar.

Om vi händelsevis fortfarande har avtal med samma företag om ett år och jag ska göra en  beställning av almanackor, har jag redan ett konto. Är det troligt att jag kan påminna mig användaridentiteten och det lösenord jag hade fått?

Faktum är att jag inte upplever dessa rutiner som säkra. Vem som helst bör kunna lägga upp konto i vårt firmanamn, få ett lösenord och beställa varor. Någon kontroll verkar inte ske hos leverantören, utan ligger på oss i samband med kontroll av skannade fakturor på bildskärm. (Tänk om jag skulle försöka faxa in en beställning. Behöver jag be om lösenord då också?) 

Alla företag verkar ha sådana här eller liknande rutiner numera. Jag ska nog skaffa mig en gammaldags kortlåda med ett kort för varje leverantör och fylla i mina uppgifter om användar-id och lösenord till var och en så att jag enkelt hittar dessa "topphemliga" uppgifter när jag behöver. Ett modernare sätt är naturligtvis att göra ett register i Excel och spara det på en server. Den kan jag kanske inte nå då, när förbindelsen troligen ligger nere av någon outgrundlig anledning. Det förekommer. På PCn får jag nog inte ha registret med tanke på eventuell diskkrasch. Allt ska man tänka på när det gäller "säkerheten" - ack ja.